Vad är viktigt vid bröllopet
Bröllopet är till för kvinnan medan äktenskapet är till för båda. Det finns inte en chans i helvete att en kvinna skulle erkänna att
bröllopet är till endast för henne. Denna dag då hon står i centrum och du, mer än vanligt, är en osynlig skuggfigur som endast är
till för att lyfta fram hennes skönhet. I tankarna ser hon sig själv fantastiskt vacker i en underbar klänning svävande fram över en
blommande sommaräng, i slowmotion uppburen av den vitaste av ädla springare. Alla människor på jorden tycker att hon, just hon, är den
absolut vackraste i hela världen, hon är en prinsessa som hämtad ur sagorna, snyft så underbart. Betyder det att du då
är den stiliga prinsen? Näppeligen, skulle inte tro att du ens förekommer i hennes bröllopsdrömmar, om de inte innehåller en hovnarr
förstås, som vad han än gör eller säger så är det, i hennes värld, helt tokigt eller skojigt men i vilket fall totalt sjukt galet.
Men då kan man ju undra vad som är den bakomliggande orsaken till hennes värderingar av bröllopet? Kan du räkna upp alla sagor du
läst där den tappra och stiliga prinsessan gör allt för att rädda den undersköna fattiga pojken från ett liv i fångenskap hos en
vidrig best med sju huvuden eller från en pälsklädd ondsint häxa, då hon blivit så betagen av hans skönhet att hon gör allt för honom.
Va, finns det ingen sån saga, konstigt?
Var det kanske så i sagorna att det alltid är en stackars mycket vacker fattig flicka som den stilige prinsen kärar ner sig i.
Han kämpar tappert och tillsynes outtröttligt för att rädda henne från allehanda onda ting för att sedan till slut efter mycken möda även
vinna hennes kärlek. Denna typ av sagor slutar med att den fattiga flickan kläs upp i en underskön brudklänning och så får hon den
stiliga prinsen i ett underbart rosaskimrande sagobröllop som varar i dagarna tre. Hon blir en prinsessa och de lever sedan lyckligt
i alla sina dagar.
Jävla askungen.
Men då tycker du att det visst finns fattiga pojkar som får prinsessans hand i sagorna. Självklart, men vad är då regeln som gäller
då fattiga pojkar får prinsessan, jo, de får prinsessan likt en betalning av kungen då han räddat kungadömet genom att uträtta enorma
hjältedåd. Han måste slakta eldsprutande drakar, brotta ner enorma jättar eller dyka ner till havets botten för att hämta den
förtrollade guldnyckeln och sedan låsa upp den förtrollade dörren till hennes ultralyxiga fängelsesvit. Inte för att han ville ha
prinsessan till sin, inte heller hon har visat något intresse för den stackars gossen, utan att själv kunna välja tilldelas han
prinsessans hand och halva kungariket. Är det verkligen en bra grund att stå på för ett äktenskap? Men allvarligt, först göra ett bra
jobb med att rädda den hjälplösa prinsessan och när det är betalningsdags drar kungen fram en skabbig prinsessa istället för att
hosta upp fina dolares. Fatta sen hur mycket jobb och slit det är att hålla ordning på ett halvt jävla kungarike å en bortskämd
prinsessa som inte vill jobba. Pojken ville ju bara ha ordentligt med klirr i kassan så att han sedan kunde dra sig tillbaka och
leva det glada livet. Sagor där pojkar kan identifiera sig med den fattiga gossen innehåller bara merjobb och inte det där romantiska
bröllopstjafset som är så viktig i sagor som riktar sig till det andra könet. Pojkar ser med rätta allt jobb som tillkommer då man
skall gifta sig.
Satans jävla askungen, såna sagor borde komma med varningstext.